Eurokurs.org

Fakta om Euron

Euron, den relativt nya valutan som idag faktiskt är den beslutade officiella valutan i 18 av den Europeiska unionens medlemsländer. Dessa länder utgör också det så kallade euroområdet. Euron är också den valuta som används av den Europeiska unionens olika institutioner. Euroområdet som det ser ut idag utgörs av Cypern, Estland, Finland, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Lettland, Malta, Nederländerna, Slovakien, Portugal, Spanien, Slovenien, Österrike och slutligen Tyskland.

Utöver detta används också euron delvis i Andorra, San Marino, Monaco och Vatikanstaten som alla har ingått så kallade monetära avtal med unionen. Inofficiellt används euron också i Montenegro och Kosovo.

Tack vare valutans popularitet är den idag den gemensamma valutan för mer än 330 miljoner europeer. Om man då också väljer att räkna med områden som använder valutor som bara är knutna till euron så uppgår istället antalet till nästan 500 miljoner människor över hela världen.

europeiska flaggan

Redan 2006 fanns det mer än 610 miljarder euro i cirkulation och valutan intog därmed positionen som den valuta med allra högst kontantvärde i världen i december samma år.

Senare under mitten av 2010 hade kontantvärdet ökat till hela 850 miljarder euro. Valutan introducerades på världens finansmarknader i elektronisk form år 1999. Den 1 januari 2002 så lanserades euron i både mynt och sedlar.

Euron ersatte också den europeiska valutaenheten ECU med exakt samma förhållande. I dagsläget förvaltas och administreras all euro av den Europeiska centralbanken (ECB) som ligger i Frankfurt. Självklart förvaltas den också av hela eurosystemet som består av alla euroländernas egna centralbanker. Som en egen och självständig centralbank är ECB den enda myndigheten som kan besluta över penningpolitiken inom just euroområdet. Eurosystemet däremot deltar när det kommer till själva tillverkningen och distributionen av alla mynt och sedlar i samtliga medlemsländer.

Systemet är också delaktigt i själv driften av euroområdets betalsystem.

Hela Eurosamarbetet har med dess politiska och ekonomiska effekter länge varit ett viktigt ämne för omfattande och kontroversiella diskussioner och frågeställningar.

Kritiker har bland annat hävdat att det nuvarande euroområdet inte alls utgör ett optimalt valutaområde och att den penningpolitiska makten förskjuts alldeles för långt ifrån medborgarna. Förespråkarna hävdar däremot att samarbetet är en mycket viktig del i den europeiska integrationen och att den också gynnar den europeiska ekonomin eftersom att det har lett till en ökad handel.

Hela euroområdet blev mycket hårt drabbat av den omtalade finanskrisen mellan 2008-2009 och av den följande skuldkrisen som drabbade hela Europa mellan 2010-2011. Detta har bland annat startat en hel del spekulationert om att vissa av euroländerna kan tvingas att lämna samarbetet inom en kort framtid.

Kriterier

Om ett medlemsland vill införa euron så måste de uppfylla vissa rättsliga och ekonomiska krav. Namnet på de sammaställda kraven kallas för "Konvergenskriterierna" eller "Maastrichtkritikerna" och innehåller en rad olika punkter att förhålla sig till.

Alla medlemsländer i den Europeiska unionen har förbundit sig att införa euron så fort dessa kriterier är uppfyllda. Det finns dock vissa rådande undantag. Både Danmark och Storbritannien har blivit undantag då de båda har kvar sina respektive valutor. De övriga medlemsländer som fortfarande inte har infört euron ingår då helt enkelt inte i euroområdet och kallas också för medlemsstater med tillfälliga undantag.

Vad gäller de länder som redan infört euron som sin officiella valuta kvarstår kravet att kontinuerligt uppfylla de kriterier som gäller för offentlig budget och skuld. Dessa regleras enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Tyvärr har det på senare tid blivit så att många av länderna i euroområdet faktiskt har brutit mot dessa kriterier.

Det har dock kommit fram förslag både från enskilda medlemsländer som befinner sig utanför euroområdet och ifrån den Internationella valutafonden (IMF) att dessa konvergenskriterier borde lättas lite så att de medlemsländer som fortfarande inte använder valutan ska kunna ansluta sig till euroområdet snabbare.

Alla dessa förslag har dock bestämt avfärdats av den Europeiska centralbanken av anledningen att det skulle försvaga den stabilitet som idag ändå är etablerad i euroområdet.

De ekonomiska kriterierna innehåller fyra olika punkter. Den första punkten heter "Stabila Priser" och innebär att inflationen aldrig får vara mer än 1,5 procentenheter högre än det genomsnitt som finns räknat på de tre medlemsstater som har bäst prisstabilitet och lägst inflation. Detta är det kriterie som alla nya medlemsstater har haft problem att leva upp till. Nästa punkt heter "Stabil Växelkurs" och innebär att den nationella valutan ska ha deltagit i den Europeiska växelmekanismen (ERM) under två års tid innan euron införs.

Dessa två år ska också ha varit relativt problemfria vad gäller respektive valuta. Att delta i den Europeiska växelmekanismen är helt och hållet frivilligt vilket många medlemsländer utnyttjar. Sverige är bara ett av de länder som inte deltagit i växelmekanismen för att undvika att införde euron trots att de övriga konvergenskriterierna är uppfyllda och klara.

Den tredje punkten kallas för "Sunda statsfinanser" och betyder att statsskulden aldrig någonsin för överstiga 60% av bruttonationalprodukten, alltså BNP. Underskottet i den offentliga budgeten inklusive underskottet på både kommunal och regional nivå aldrig får vara större än 3% av bruttonationalprodukten. Den fjärde och sista ekonomirelaterade punkten heter "Låga räntor" och innebär helt enkelt att den 10-åriga obligationsräntan aldrig får överstiga de tre medlemsländerna med lägst inflation med 2 procentenheter.

Den sista punkten i konvergenskriterierna är en punkt som istället för ekonomi behandlar lagstiftning. Punkten beskriver att den nationella lagstiftningen i ett medlemsland inklusive lagen för centralbanken måste vara förenlig men den Europeiska unionens fördrag och stadgan som finns skriven för det Europeiska centralbanksystemet (ECBS-stadgan).

Det är också extremt viktigt att dessa centralbanken är helt oberoende från politiskt inflytande. Det aktuella landet måste också kunna anpassa sina lagar så att euron slutligen ska kunna bli den officiella valutan och att hela penningpolitiken kan överföras till den Europeiska centralbanken istället.

Konvergensrapporterna

Ungefär vartannat år brukar den Europeiska kommissionen tillsammans med den Europeiska centrabanken pröva om de medlemsländer som befinner sig utanför euroområdet fortfarande uppfyller de kraven som ställs. Prövningarna utförs då helt enkelt genom dessa konvergensrapporter. En konvergensrapport innehåller då information om hurvida respektive land uppfyller de ekonomiska och legala kraven.

Konvergensrapporterna används sedan som en beslutsgrund för eventuella beslut av Ekofin-rådet om hurvida landet får delta i valutaunionen eller inte. Ett preliminärt beslut fattas av rådet men det absolut slutgiltiga beslutat fattas ändå av euroområdets finansministrar.

svenska fanan

Sverige har prövats i dessa rapporter år 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008 och även under 2010. Vid alla dessa prövningar har Sverige ansetts uppfylla tre av de fyra första konvergenskraven. Det enda krav som Sverige ännu inte uppfyllt är kravet på en helt stabil växelkurs. Den svenska kronan har därmed aldrig deltagit i den europeiska växelmekansismen.

Den Europeiska unionen anser inte heller att den svenska riksbankslagen uppfyller de krav som ställs i det fördrag som finns nerskrivet om den Europeiska unionens funktionssätt. Våran växelkurs har dock varit tillräckligt stabil i praktiken mellan 2002-2007. Detta förändrades sedan till en mer ostabil trend efter 2008 och framåt. Medlemsländerna kan mellan de ordinarie rapporttillfällena begära att kommissionen gör en extra konvergensrapport för det aktuella landet. Extrarapporterna är likvärdiga de ordinarie och kan i samma utsträckning påverka ett beslut om att utöka euroområdet.

Valutaomvandlare

Använd vår valutaomvandlare för att enkelt räkna ut olika belopp.

Eurons historia

Euron som valuta är inte gammal, men ändå en av världens största valutor.

EUR till GBP

Valutaomvandlare för Euro / Brittisk pund.

EUR till USD

Valutaomvandlare för Euro / US Dollar.

Fakta om Euron

Läs, och lär dig, intressant fakta om den europeiska valutan.

Privacy Policy

Här kan du läsa vår Privacy Policy.

Language: Swedish / German
Privacy Policy | Kontakt
Copyright © www.eurokurs.org 2009 - 2017
Eurokursen hämtas från Europeiska Centralbanken.
Eurokurs.org tar ej något ansvar för felaktiga kurser då vi hämtar från tredje part.